Huset – då


OddFellow_Göteborg-1820

Göteborg på 1820-talet. Cetnrum låg innanför vallgraven och Göta Artilleriregemente hade sitt skjutfält där vårt hus ligger. Så sent som 1953 hittades en kanonkula i jorden bakom vårt hus när man schaktade för Arbetsförmedlingens nya bygge!

Utmarker…

Området kring Vasagatan har inte alltid varit så centralt… På 1800-talet kallades området för utmarkerna och Odd Fellows adress, Vasagatan 9, kändes som rena rama landet för stadsborna.

I förstaden Haga som bekräftades av drottning Kristina redan 1647 bodde en hel del sjömän, järnbärare och andra arbetare som inte ville – eller kunde – bo innanför stadsportarna. Här låg även landerimark, betesmarker, tobaksplantager (!), trädgårdar och täppor. Det fanns också små enkla trähus för den fattigare delen av befolkningen liksom sommarnöjen för de bättre bemedlade. År 1811 anlades Nya Haga och 1857 kunde man som husägare här, friköpa sina tomter. Då byggdes hela området upp av s.k. landshövdingehus – kring 1860 – 1870 ungefär.

Öster om Haga fanns ett stort markområde, från vallgraven och upp mot bergskedjorna mot Krokslätts ägor. Dessa berg; Fågelberget, Brandtdala, Nilssons Berg och allt vad de hette – är i våra dagar så kringbyggda och bebyggda att man knappast kan se dem längre. Men man märker det på alla backiga gator som finns i området. Just nedanför Fågelberget, från vallgraven och upp, låg ett stort fält som Göta Artilleriregemente använde som skarpskjutningsbana som sträckte sig nästan till Östra Hagaheden – eller Heden som det nu heter. Men det blev så trångt här att man sedan flyttade skjutfältet norr om Kungälv.

Först 1877 blev hela Vasastaden stadsreglerad och då fick ”vår” tomt, nummer 83, sin beteckning och kunde bebyggas. Den ritades in på kartan år 1880. Då var Nya Allén ännu inte anlagd.

OddFellow_Göteborg-1885

Stiftelsen Eduard Magnus Minne till vänster (riven) och Villa Granbo till höger som klockaren Gumme Olsson Wikander lät uppföra.

Bilden ovan är tagen omkring 1885. Villa Granbo, till höger är troligen ritad av arkitekten Victor Gregerfelt som sedan köpte den som bostaad. I förgrunden kan man se att Vasagatan är utlagd och försett med hästspårvagnsspår och gatlyktor. Men tomterna söder om Villa Granbo är ännu inte bebyggda.

OddFellow_AugustTCarlsson

August T. Carlsson 1834–1908

 

Privatbostad
Det var grosshandlare August T. Carlsson som lät bygga Odd Fellows-huset som privatbostad åren 1886-1887.

August var född den 27 april 1834 i Gölingstorp (några mil söder om Ulricehamn). Han var gift med Hilma och hade en omfattande affärsverksamhet samt ett livligt intresse för sin stads angelägenheter. Förutom att han var grosshandlare i kol och koks, var han även redare och satt i stadsfullmäktige. Han var även styrelseledamot i Ångfartygs AB Svithiod, Ångfartygs AB, Götha, Sjöförsäkrings AB Ocean, Särö AV, AB Valand, Västergötland-Göteborgs Järnvägs AB. Därtill medlem och ordförande i handelsfullmäktige, i handels- och sjöfartsnämnden, stadsfullmäktige 1885-1904, ledamot i sjömanshusdirektionen, Göteborgs stads isbrytare, Gymnastik- och Exercishuset, Göteborgs museum, Göteborgs navigationsskola. Han var också med och bildade Göteborgs Frivilliga Skarpskytteförening där han avancerade till kompanichef. Som om det inte var nog var han dessutom mångårig medlem och kansler i Frimurarorden, riddare och kommendör av Kungliga Vasaorden och han erhöll även Nordstjärnan och Carl XII:s orden. Denne synnerligen aktive man gick ur tiden den 18 maj 1908.

August Carlsson köpte två tomter. På den ena byggdes ”vårt” hus. Den andra tomten såldes. Med ett förbehåll:

att huset som skulle byggas där, inte fick byggas högre än grosshandlare Carlssons. Det är alltså det s.k. ”tomtehuset” jag pratar om nu. Folkhumorn döpte då huset till Apteatern. Men kolla gärna husfasaden så kan ni se det al fresco-målade tomtarna på husfasaden.

 

Om dessa hus skrev en stockholmsestetiker att ”de olika stilarna i några av de nya och hemtrevliga byggnaderna äro väl valda och utan öfverdrifter: de både imponera och tilltala och de många balkongerna och framför allt de små eller större trädgårdsinteriörerna, vittna om goda mönster och fin känsel för det angenämt dekorativa. Allt är dyrbart men utan skryt. Och sådana mönster i byggnadsväg har Göteborg länge haft. De rike, som byggt sig privathus, läto alltid stilfull smak vara huvudsak; rikedomen skyltades ej utvändigt.”

Huset uppfördes i tre våningar då – och byggdes sedemera om till Odd Fellow Ordens verksamhet när man förvärvade det 1935 – och fasaden ser likadan ut som när det byggdes, förutom den extra översta våningen som finns idag.

 

Planlösningen för villan var noga genomtänkt.

Bottenvåningen när ni kom in, var först en liten entré och innanför denna en större vestibul och garderob. Här fanns också rökrum och kassavalv där familjens silverskatter förvarades. Här fanns också en vinkällare, vanlig källare och hushållskällare, ett brygghus, mangel- och strykrum samt ett rum för en betjänt.

En nyhet i stan var att denna villa hade värmeledningar – men den kanske inte fungerade så bra, så man byggde även in stora granna kakelugnar och öppna spisar i flera av rummen. De togs tyvärr bort vid ombygget till Ordenshus då 1936.

 

Första våningen var familjens förnämsta våning och inrymde förutom köksavdelningen, de flesta sällskapsrummen. Man hade en passage i husets mitt och sen grupperades hallen, vardagsrummet, matsalen, salong och bibliotek och en så kallad vinterträdgård. En del av de rum har vi behållt men i stort har vi förändrat hela interiören. Kungarummet är orört. K-märkt.

 

Andra våningen hade en hel del sovrum, ett dagligrum och ett gästrum samt toalettrum – som efter en tid förstorades genom väggens utflyttning åt vänster för att tjänstgöra som Herrns rum. På andra sidan denna vägg låg ett rum som beboddes av en av tjänarinnorna (!), dessutom fanns s.k. pigkammare, en linnekammare och en städskrubb – samt badrum och familjens hemlighus. Efter ombygget fick vi här plats för Lilla Ordenssalen, samt läsrum, bibliotek och flera personal- och mötesrum. Genom påbyggnaden gav det utrymme till Stora Ordenssalen och dessutom en personallägenhet (borttagen idag).

 

Det blyinfattade fönstret: Det stora fönstret i trappan föreställer i sin nedre del ett par tomtar, som är sysselsatta i en kolgruva – en tydlig association till fastighetsägarens kolfirma såklart. Tomten, eller rättare sagt, tomtebissen, var ett motiv som sedan länge använts i Göteborg.

Ursprunget var att skulptören Johan Molin hade gått i lära hos dansken Herman Bissen, som alltid under arbetstid gick omkring i en röd luva – och det här snappade Viktor Rydberg upp när han gav ut en tidning med detta namn – och hans välkända dikt Tomten förde motivet vidare ut i landet.

Ovanför kolgruvan syns värdfolkets initialer A.C och H.C ( och högre upp står deras ödesgudinna spinnande på en tråd under ett ornamentalt kupoltak på ett golv, buret av en kolonn och två delfiner och omgiven av fladdrande vimplar. I bakgrunden ser man ett av August Carlssons skepp – och längst upp finns amoriner, en blåsande faun och dignande fruktgirlanger.

Som ni ser så är den nedre delen borta, vilket skedde efter trappans ombyggnad. Men för några år sen, hittades den nedre delen bevarad och vi har lyckats restuarera dessa bilder som en raritet från husets ursprung.

Hur levde familjen Carlsson här då?

Jo, det var många fina middagar och fester i detta hus. Fru Hilma Carlsson förde noga anteckningsbok över husets bjudningar och där kan man läsa om vilka gästerna var, vilka maträtter och viner som serverades och vilka dansmelodier som spelades m.m.

På en bal den 8 januari 1898, hade 180 personer inbjudits och 150 infann sig. Värdinnan Hilma Carlsson har antecknat att där var ”förfärligt trångt”. En hjälpfru hade varit i farten 2,5 dag jämte den ordinarie betjäningen och vid själva festen hade man 7 vaktmästare, 2 hjälpfruar i köket, 1 i serveringsrummet, 1 i toalettrummet, 1 i tamburen och 1 person ansvarig för glas och porslin.

Musiken, som bestod av piano, flöjt, violoncell och mässingsinstrument, spelade under supén i trappavsatsen och under dansen i hallen

Den 8 januari 1898 hölls en bal i huset. 150 personer åt:

Entré med smörgåsbord innehållande;

Svinhuvud, rundbiff, salt oxtunga, áladåb på hummer, dito på gås, gåsleverkorv, gåsbröst, kaviar, stiltonost, svensk ost, curry på kalkon, wienerkorv och tomater

Därefter trakterades;

Consommé med äggpastejer, ostron och kräftstjärtar i små aladåber, skinka med sky och ärter, muck turtle (kalkon) med rysk sallad, randig färs av höns och vildfågel, risoller på hummer, små krustader med bréce, champinjoner och tryffel, stekt järpe med färsk sallad, färsk sparris, amerikansk kompott av äpple, päron, aprikoser och persikor blandat med frusen grädde och blandade bakelser.

Kaffe

Till maten drack man:

Xerés, Cháteau Léoville Poyferré 1893, Hochheimer Kirschenstück, Madére, Champagne sec & doux, Cháteau Gruaud-Larose 1878, Oporto 1887

… varpå det dansandes långt in på småtimmarna. I alla fall till klockan 2, då hämtning var utsatt.

Middag med Landshövdingen

Det var särskilt vid juletid som såna här stora svep brukade arrangeras. Men vi hittade också lite mindre middagar, t.ex.:

Vår middag för landshövdingen, Friherre Gustaf O.R. Lagerbring, den 1 mars 1899. 26 personer, 5 vaktmästare/servitörer:

Aladåb på räkor med varierade såser

Falsk sköldpaddsoppa

Piggvar med hollandaisesås

Rökt salt tunga, färserad kalkon, kastanjer, ärter, pommes frites, gåsleverkrutong, surbrödsmörgåsar, stekt järpe, tomater, grön sallad, färsk sparris, mandaringlace, ananas, franska pärin, druvor, rostad mandel och konfektyrer.

I sitt tacktal försäkrade landshövdingen värdinnan, att hennes superba matlagningskonst aldrig skulle förglömmas, en artighet som hon uppskattade mycket. Att hon sen inte hade rört maten eller knappt varit i köket var en helt annan sak.

Smakfullt inrett hem

Deras inredning var ju som ett rikt privathem, oerhört smakfullt i både färgsättning och textilier och med antika klenoder, konst, silver och kinaporslin m.m. Och något av det finns inte kvar hos oss idag. Däremot lever en dotter kvar – som Odd Fellow haft kontakt med.

Allt som allt innehöll villan 20 rum och kök, förutom tambur, serveringsrum, hallar och andra utrymmen. Tack vare fru Carlsons utmärkta organisationsförmåga hölls detta stora hem ständigt i perfekt ordning.

 

Här nedan följer ett litet galleri av bilder. De svartvita kommer ur en bok om huset som gjordes av Maja Kjellin år 1959.

Arkitekten som ritat Ordenshuset var Franz Louis Enders. Den slutliga ritningen av Franz Louis Enders fastställdes enligt dokument den 16 februari 1886. Att Enders var arkitekt bekräftas också i skriften ”Odd Fellows Ordensbyggnad i Göteborg – i boken en återblick” av Maja Kellin 1959.

Texten är skriven av Mats Strömberg logen 50 Hemdall.